barfotabloggen

BARRIAR REVET, BARRIAR REVET. THE GREAT BARRIER REEF.

F-n sa fint. Verkligen.

Fint avslut blev det pa den nastan 3 manader langa vistelsen i detta land. Turen pa den tjusiga spacious vessel:en HABA ar den enda aktiviteten vi unnat oss harifran Cairns faktiskt. Vardig!

Kanns mycket bra, speciellt med tanke pa att vi holl pa att klanta till det sa att vi nastan missed out on revet totalt. Det hade varit katastrooooof. Ni forstar, vi har varit har i Cairns ett par dagar nu. Idag ar den sjatte och sista dagen. De tre forsta sov vi bort. Den fjarde dagen var vi faktiskt ute och gick en svang i staden. Ooooh. Revolutionerande! Vi kanske borde boka en dyktour tankte vi da, aven fast vi vill vanta till sa sent som mojligt (till idag!) eftersom att Baby ar forkyld och en sagen vandrade i stan om att vadret skulle ta sig frammat nya veckan. Ganska smart ide det dar med att boka anda, men da maste man ju anstranga sig och grejjer. Lite jobbigt. Varfor ha framforhallning nar man kan leva pa the edge liksom.. Efter mycket om och men, och precis innan stangning, tog vi oss anda i den dar beromda kragen och gjorde't. Tur var ju det. Den overenergiska touragenten pa Petta P:s rakade da, bara i forbifarten, uppfatta att vi skulle faraflyga till Singapore pa mandag. Med flygplan. Flygplan och dykning gar inte ihop under samma dygn. Smarta tjejer. Sa mycket kommer vi ihag. Kanns stabilt att vi har lov att dyka.

Sa summa sumarium, sa var det ju fasans tur att vi tog tag i den dar kragen och fick chansen att boka det hela kalaset till dagen efter. Dagen som vi egentligen inte alls ville aka och dyka pa. Men anda. Klockan sex efterfoljande morgon var det dags att hoppa pa den mucho sota HABA-bussen som skulle ta oss till Port Douglas. Mm, ni forstar vi kostade faktiskt pa oss att aka till det som sags vara den oforstorda delen av revet. Langst ut och langst upp, tror det var vart det minsann. Frukost pa bussen var planen, eftersom froken Jag inte ar sa vidare varst pigg den tiden av dygnet. Saken var bara den att de fyra agg som froken Baby varit vanlig att koka pa morgonen, inte var kokade. Alls. Kletigt blev det. Det hela uppfoljdes med att det visade sig att Baby glomt sitt dykcertifikat.. Bra dar. Hon fick tillslut tillatelsen att dyka anda. Fast det blev inget av det hela i alla fall. Tyvarr. Sota forkylda tosen kunde inte equaliza oronen sina och fick snallt byta till snorklingsutrustning istallet. Attans. Detta uppfattade inte jag dara, som var fullt upptagen med att koncentrera mig pa att halla koll pa mig sjalv som flot omkring som en uppblast hund. Och sa dok vi. Och det var underbart. Helt sjukligt fint. Som att man ar i en annan varld. Varsta fina varlden. Efter en stund, sisadar en kvart in i dyket, borjade jag dock fundera lite pa var den dar Baby egentligen holl hus. Det finns nagot som kallas Buddy System nar man dyker forstar ni. Det innebar i princip att man alltid ska halla sig nara sin tilldelade Buddy for eventuell assistans och sa vidare.. Jag tror Baby och jag behover jobba pa det, haha. Instruktoren blev mattligt imponerad av min uppmarksamhet. Hm.

Till Babys trost var dock aven snorklingen sjukligt fin pa plats. Lika fint var det faktiskt att snorkla som att dyka, konstaterade jag nar jag senare under dagen, jamsides med Baby, spratlade runt pa ytan med min noodle och och heta snorkel-equipment. Jag tror dock inte att dyken i Barriarrevet slog Gilioarnas dyk om man ser det ur balla djurperspektiv. Pa Gillioarna simmade vi ju faktiskt med hajar och skoldpaddor. Men korallerna vagde minsann upp till det hela har. Och sa fanns det barracudor! Ohh.. barracuda!


Check, check pa Things-to-do-in-life-listan. Kanns bra.