barfotabloggen

Ja, sa sitter man har och skriver for sig sjalv igen. Eller?

Vi lamnade ett mulet(!) men omtyckt Mui Ne bakom oss da vi hoppade pa bussen mot Saigon, eller ja, Ho Chi Minh City. Hela dagen kandes som en enda lang bilko. Lite omvaxling fran busstillvaron fick vi dock nar vi gjorde ett "20-minuters"busstopp i en liten by. Den lilla byen hade ackliga toaletter (kanske de ackligaste hitills) och kossor pa gatorna. Kanske en bidragande orsak till bilkoerna? Vem vet.

Busschaufforen tyckte det var en god ide att lamna mig och Baby dar. Det tyckte inte vi.

Vi kom fram till Saigon kan jag beratta. Val dar fick jag en bitchslap av en prostituerad. Trevligt valkomnande :) Vi rebouncade och fick hjalp av en liten, men ack sa festlig, tant vid namn Sai att hitta denna mysiga grand:


Dar spenderade vi natten.

Men innan natten var kommen sa foljde nagot som vi bada lange langtat efter: VI GICK PA BIO. Lyckliga som sma barn var vi (aven fast Baby inte fick se Twilight) och vi festade till det med bade popcorn (sockrade?) och sjoooklade. Myspys.

 
Baby utanfor Galaxy Cinema! Hon var gladare an vad hon ser ut. Observera aven Heiniken-reklamen!

Jag maste saga att det kanns lite sadar smajobbigt att vara tillbaka i en storstad. Sjukligt mycket harj och avgaser, folk och mopeder all over the place. Darfor far vi till Phu Quoc ikvall :) Googla och kann avundssjukan infinna sig.

  
Ho Chi Minh City

Efter lite harj och pass/visum-konstigheter blev det mojligt. Vi maste bara utharda en natts bussfard och tva timmar farja istallet for ett direktflyg pa en timme. Men det gar. Allt gar.

Sa nu ska vi bara sola och bada i en vecka. Sa ytterst troligt ar att ni inte kommer hora av oss pa ett tag. Inte for att ni ar sa aktiva lasare, men anda :)

Yes det va la allt for idag.

Eller nej forresten:
GLOM FOR FANKEN INTE BABYS FODELSEDAG!!!

    

   
Ata bor man annars dor man. Det var lite utav vart motto i Saigon. Lite val mycket blev det. Observera round #2..

Kramkalas
L

Det ar sott. Det ar lugnt. Det ar strandigt. Det ar soligt. Det gillar vi :)

Har varit mucho skont att vara sa 'lange' pa en och samma plats. Nedvarvning kallas det har vi hort. I fem natter har vi levt i var lilla bungalow med privat strand tillsammans med bed bugs, myror och andra festliga insekter med snabel. Vi har trivts mycket bra :)

Natterna har vi ocksa lyckats roa oss pa, trots lugnet i denna lilla by. Vi verkar aldrig vara i hogsasong. Gor inget det inte.

Alltsa vi maste erkanna att det inte finns sa mycket att beratta. Men vi kan saga sahar: VI MAR BRA. Slappa stranddagar, barbeque, biljard(!)  och drinkmaraton med norrmannen gor att vi kanner att vi har semester. Och det har vi ju. Till skillnad fran vissa andra...

  
Coconut!               Mysigt dags-barhang pa sankara.       De norske.
    
   Biljardbabe                 Sa kul var det.            Koselige gutter

  
Drinkmaraton. Den lilla, baby och jorn-bjorn :)

Forlat, vi var tvugna.

Vi kan dock inte skryta med att vi har nagon vidare branna annu. Ni forstar, det var sahar att var forsta morgon har i Mui Ne fick vi ett sadant dar hurtigt infall. Ett joggingsinfall! Sa off we went ikladda endast bikini pa denna fascinerande tur, som vi raknade med skulle ta ungefar en halvtimme eller sa. Det ar bara en liten detalj har va: Var sota bungalow pa The Waterhole Resort med romantisk hammock, palmer och tva solbaddar ligger, for att saga det sa, langt at helvete. Fraga oss inte hur det kommer sig att vi valde det. Eller gor det foresten. 


Morgonutsikt fran THe Waterhole Resort

Det var som sa att vi anlande hit till Mui Ne kring klockan tva pa natten efter en ytterst festlig tur pa en sa kallad sleeping-bus. Den var inte sa sleeping dock, men ater till historien. Sa dags pa dygnet var det inte sa mycket oppet i en sadan har liten stad upptackte vi, och vi hade ju sjalvklart inte varit sa smarta att vi bokat nagot slags boende i forvag. Sa vi vandrade gate upp och gate ner i ett par timmar (med ryggsackar) och nar vi tillslut fann The Waterhole Resort tyckte vi det sag forskrackligt bra ut. Trottheten gjorde var avstandsbedomning lite skev tror vi.

 
Sleeping-bus..

Sa den har joggingturen vi snackar om blev lite langre an en halvtimme dara - tre timmars vandring pa stranden med stigande sol. Ingen solkram. Behover vi saga nagot mer? Vi ar smarta, vi ar heta, vi ar solbranda. Sen har vi fina bett pa benen ocksa :)


Bakisfrullen #1. Observera brannan :)

Norrmannen har dock varit vanliga nog att bjuda oss pa ett par motobike-turer sa vi slipper super-promenaden och lite (mycket) annat.. Go'a gutter det dar. Trevliga ar de ocksa :)

Sa nu slipper vi oftast "motobike, motobike"-hetsen. Det gillar vi. Nu ska vi hyra en egen dock (hmm..) och kora till oknen. Spannande. Tuta och kora. Man far det har. Man maste det har. Iiih.


Motobike-motobike!

Imorgon maste vi bege oss till storstaden, Ho Chi Minh aven kallad Saigon ar det som galler. Var visum har i Vietnam borjar sina forstar ni, sa det ar dags for oss att satta vara planer i verket.

Puss och kram till er alla. Fran oss alla. Tva. 

Vet ni en sak?

Vi tog ett plan fran Hanoi till vart kara Nha Trang for att spara oss lite tid. Vi har ju bara 15 dyrbara dagar har i Vietnam. Det var ju bra och sa. Smarta tjejer. Tyckte vi. Och pungade upp 2 miljoner var.

Pa flygplatsen kopte vi CHOKLAD och OREOS. Jo, det ar sant. Dyrt var det ocksa.

Pa flygplanet fick vi en box. Och vad kan det ha varit i denna box tro? KAKOR.

Hur kande vi da? Naaaaaaae. Nu hade vi pungat ut flera hundratusentals dong pa acklig choklad, goda men onodiga oreos och otroligt o-bra-smakande flygplanskaka.

Ibland undrar man ju.

Nu tycker vi att ni ska ta er en titt pa bloggen var anda fran begynnelsen. Nu (hoppas vi) finns namligen alla bilder dar igen! Suverant alltsa!

Jo ni forstar, det regnar namligen har i Nha Trang. Nehe? Har vi tur med vadret elleeeeeeer? Sa dagen har bestatt av ett antal timmars framfor-datorn-sittande och en fruktsmoothie. Mycket intressant.

Ikvall ska vi ata barbeque pa bordet. Ah alltsa, det barbequas pa bordet sa man kan sitta och dreggla over det. Ger en extra touch har vi hort. Maste testas. Sen ska vi ga och dansa. Det gjorde vi igar ocksa. Det var spannande. The why not bar bjod pa ovantat bra musik och drag i, detta annars sa lagsesongiga, Nha Trang. Sen badade vi i havet. Det var ocksa spannande. Ack ja, sa bra.

Mindre bra var kanske att vi skamset var tvungna att traska hem i Bjorn Borg-kallingar och stora kose-byxor. Det ska vi nog inte gora ikvall. Men vi fick en kulturell upplevelse ut av det hela i alla fall. Vietnameserna ar tydligen i full aktivitet denna tid pa dygnet och vi passerade ett flertal festliga park-aktiviteter.


Grynings-gojjs

Om det inte vill vara soligt vader imorgon heller sa lamnar vi Nha Trang, som vi tidigare hade sa hoga forvantningar pa. Mui Ne blire da horrni! Forsok hanga med lite har nu!

Aaaah sa anlande vi till Vietnam 06:00 en san dar morgon i november dara. Ja, vad ska man saga? Vilket j-vla harj. Vart har Linda fatt bilden att vietnameser ar snalla, lugna och rara ifran? Man kan ju undra. I och for sig har den lilla flickan ganska livlig fantasi. Det var minst sagt en projekt att ta sig fran Gia Lams busstation. Vilt faktande och agressivt skrikande forsokte vi bli av med alla vietnameser som skrek "motobike, motobike" samtidigt som de, lite sadar charmigt, drog oss i armar, har och vaskor (som om det inte var tillrackligt tunga utan att en asiat hanger i dem).

Vi var val inte alltfor talmodiga efter var 13-timmar langa tagresa i och for sig. Den var nastan annu mer spacead an strackan mellan Guangzhou och Nanning, for nu hade inte ens kupen vaggar och 'toaletten' var banne mig annu mindre. Kupen delades dock denna gang med tva trevliga norskor, och tva lika trevliga hollandare. Det blev inte mycket somn den natten inte. Vet inte om vi hade lyckats om vi forsokt heller i och for sig, for tre ganger var vi snallt tvugna att stiga av taget for inspektion och bagagekontroll. Det stora nattaharjet kallar vi de i folkmun. Ack ack. Men ut ur Kina kom vi och in i Vietnam, ja, det kom vi ocksa! Fotnot: Ni ska ju inte tro att vi tog ett smidigt avsked av Nanning, inte. Sjalvklart holl vi pa att missa taget. Varfor? Nae, vi skulle kaka lite mat av var favoritgubbe pa gatan. Lugnt moffsade vi i oss den underbara gatumaten (!) tills han forsiktigt fragade om vi inte skulle lamna Nanning langre. Faaaaan! Springa genom stan med kottspett i ena handen och majskolvar i den andra. SVETT finns det nagot som kallas. Nar ska vi lara oss?

Var plan som vi utstuderat denna tagnatt, sittandes i den smala korridoren, var att vi skulle lata Hanoi vanta ett par dagar och istallet ta oss till den omtalade Ha Long Bay. Vi var inte in the mood for en till storstad, utan vara kroppar skrek efter ett par dagars relaxing i solen med fina omgivningar. Sa fran Gia Lam tog vi ett uraldrigt tag till Hai Phong. Detta efter det att vi tillslut lyckats hitta en bankomat bland alla dessa giriga och lomska vietnameser. Efter all hets vi lyckades frambringa fick vi i alla fall kopa biljetten till samma pris som lokalbefolkningen, 52 000 VND. Som hittat.



Lurigheten fortsatte floda och vi upplevde det som mycket jobbigt att man aldrig visste nar man blev lurad. Vi fick hjalp (man vet inte riktigt) av en brud och kopte oss en varsin t/r-biljett till farjan som trafikerade strackan Hai Phong  - Cat Ba Island. (Cat Ba Island ar en o dara, som ligger i Ha Long Bay. Den verkade najs tyckte vi, 3 strander, batutflykter, ett fatal restauranger och massvis med parlor. Sa siktet installt pa Cat Ba, for lite efterlangtad lugn och ro). Vi fick en souvenir pa kopet, och Linda lyckades till bade brudens och hennes egen lycka gora sig av med sin svenska 20-lapp som lange legat och irriterat henne i fickan. Pa Cat Ba var det varmt och svettigt, precis som vi ville ha det. Vi checkade in pa My Nogc, och fick ett luftigt dubbelrum med havsutsikt for smarta 6$.

 
Souvenirmaking
 
Aka bat pa pall - tummen upp!
 
My Nogc innan vi rorde till det

Many money money

Nu var det semester tankte vi lyckligt, strosade runt lite och at lite varrullar. Vi at annu lite mer mat (goooooott) och drack festliga drinkar, peppade till max for morgondagens solhang. Som aldrig kom.. Det nastfoljande tva dagarna gomde molnen envist solen. Ingen branna har inte. Jahopp. Sa det fanns inte sa mycket mer att gora an att koppla av, nagon annanstans an pa stranden dvs. Skont anda. Varva ner. Cat Ba ar kant for sina parlor, och gatorna kantades av stand prydda av miljontals vita, rosa och svarta parlor fran lokala farmar. Shoppishoppi. I tron om att vadret skulle forbattras till dagen darpa inhandlade vi aven en battur till sjalvaste Ha Long Bay (googla bild!!) som skulle innefatta lite snorkling, badnings, solning, kayakning, grottor, mat och.. aah you got the picture.

 
Fascinerad?

Vissa far drinkar - vi far frukt.
  
Kott, sallad, och brod. Efterlangtat. Maste ju testa om det stammer...

Ingen sol. Aka bat. Sitta inomhus. Ata fisk. Inget bad. Trakig grotta. MEN Linda och Angelica lyckades faktiskt kayaka i Ha Long Bays underbara grottlaguner UTAN att ramla i plurret. Det ni! Vi fros, for vi hade inga klader, (och annu mindre klader hade vi nar dagen var over, vilket vi aterkommmer till senare i sagan) men fick upp varmen nagot pa Monkey Island dar vi marscherade upp i djungelen och sant. Haha, det ska bli spannande att se hur det gar nar vi ska ut pa trekking for real. Det fanns apor. Pa Monkey Island. Det gillar vi.

  
Sahar kan man ocksa bo.

Sahar mycket kan man frysa.

 
 
Sahar fint var det pa Monkey Island.

Lite bittra lamnade vi ett mulet Cat Ba bakom oss med Hanoi i siktet. Lurade som satan med en arg Linda i baksatet begav sig den grona minibussen inlands. Chaufforen hade en ny taktik gallande gallande att hitta till saker: att inte folja skyltningen. Vi var seriost oroliga ett tag over var vi skulle hamna. Men enligt planen hamnade vi i ett forskrackligt hetsigt och avgasigt Hanoi - Vietnams sota huvudstad. Efter en halvtimmes prutande hade vi kirrat en taxi for 40 000 till Hanoi Backpackers' Hostel i the Old Quarters. Sweet. Sedan gick det utfor minsann. Tre minuter efter att vi klivit in genom dorrarna till detta go'a hostel hade vi inte bara betalat for en varsin sang i ett dorm (forsta gangen :O) utan aven for en tur till Snake Village (?). Ja, man kan ju undra hur det gick till.

Fem minuter senare bar det av till den hara Snake Village dara. Men en varsin ol i handen foljde vi, en smula forvirrat, med Stu och ganget fran hostelet. Vi blev mottagna av en liten uniformkladd vietnam-gubbe som genast valde ut Linda till sin favorit. En puss pa kinden, en dunk i ryggen och ett par sekunder senare stog hon dar med en orm i handerna. Trevligt. Men nu ska ni hora och hapna! Froken Angelica hade denna, samma levande orm runt sin nacke. Det kunde (ni som kanner henne) inte tro va??

  
           ?                  Farbrorn'             Cobra :O

 
        Ormbuffe                  

Jovars'

Efter detta urartade det hela totalt. Risvinet flodade, ormar sprattades upp och blod-shotsen var overallt.. Ja, vad mer ska vi saga? Det var perfekt for oss, som inte atit middag, att de halvt uppsprattade ormarna sedan serverades till bords.. Yeeeej!

Ater i stan hamnade vi pa en Irlands pub vid namn Finnegans. Det ville vi ju iiiiiiiinte. Dansa var det som stog hogst pa onskelistan och vi begav oss darfor ut pa jakt efter Dragonfly, som vi hort skulle vara den storsta klubben. Alltsa.. vi kan ju saga att det gick sadar. Vad forvantade vi oss egentligen? Nyanlanda till en storstad, lite pa lurven och inget som helst lokalsinne. Som tur var stotte vi pa brasilianska Fabio fran vart hostel och han kunde, efter mycket om och men, leda oss pa ratt spar. Pinsamt.

Sa var det det har med att bo i dorms. Klockan halv atta vaknade vi till ovriga backpackers entusiasm till livet. Huvudvark. Inte ens Linda kunde fortsatta sussa - och da ar det ju illa. Lika bra att ga upp kanske. Shoppingdag pa schemat! Hela dagen har vi i lugnt tempo lullat runt pa Hanois gator, bland mangder silkesvaror, tjusiga vaskor och underbar keramik. Lite inhandlades faktiskt, ska vi erkanna. Kallt och javligt var det dock. Sa vi unnade oss tre fikor. Grrrr.


Mm. Dar bodde vi. Det var verkligen ett nunnery. Passande va?
 
Ingen kommentar.


Flyger till Nah Trang imorgon i hopp om fler soltimmar och exotisk varme.



Chip Chop

Plopp

skulle vara gott..

Vi har langtat sa de senaste dagarna efter att komma till Vietnam. Dyka, sola, bada, shoppa, slappa - det ar semester det! Det ar bara en 12-timmar tagresa vi maste utharda och sen ar vi dar!

Har ar resplanen:


Och vi ska forsoka undvika att mosa banan pa byxan.



<3 'til you hear from us again

Vi somnade gott till tagets gungande, men nar vi vaknade upp pa tidiga morgonen da taget anlande i Nanning, kande man sig rejalt ofrasch och acklig. Dar fann vi till var belatenhet ett bagageskap och ett par skyltar pa engelska. Halleluja! Ingen muntlig engelska dock. Vi gillar Kina, men det ar nast intill omojligt att kommunicera.

Nanning ar en gron stad med mysig atmosfor och mangder fruktstand langs med gatorna. Det gillar vi! Marknader med mangder av prylar med sjukt laga priser finns det ocksa. Pa marknaden fann vi till var gladje ett mysigt matstand med underbar mat. Det var frascht och gott, utan konstigheter som kycklingfotter och gristarmar, som annars ar det enda man hittar har i Kina.

Efter denna mysiga maltid begav vi oss hemat till vart faktiskt, hor och hapna, lyxiga hotellrum med en helt underbar dusch och sang. Lycka! Det var riktigt skont att avnjuta en langdusch tidigare under eftermiddagen, tank att en sadan sak kan vara guld vart! Nu ska vi krypa ner och gosa i vara sangar sa vi ar pigga och alerta imorgon da marknaderna ska utforskas. Nagra fynd borde vi lyckas gora innan vi tar nattaget till Hanoi i Vietnam. Snart ar det strandliv som galler forstar ni! Wieeeeee! :D
 
  
       Nanning                Gigantiska paron(?)         Heavy lifting
  
      Smelly Durian             Neonlyx                Dackad?
  
Majskolvslyckan!          Favoriten!      Vattenmelonslyckan!
 
Pa lyxhotellet ingick frukost. Kinesisk frukost. Avgor sjalva genom att tilla pa A:s min hur god den var..



Hasta la vista baby!

En minnesvard dag. En helvetisk dag. En komiska dag. Det var idag mandagen den 9 november da vi skulle ta oss till den kinesiska staden Guangzho, norr om HK. Vi kan saga sa har: det ar en dag vi aldrig nagonsin kommer glomma, pa bade gott och ont.
 
Vi visste att det skulle bli en ganska jobbig dag, men inte riktigt att den skulle arta sig pa detta vis. Vi kommer nu att gora ett tappert forsok att illustrera ett par scener fran denna dag. Men vi har en stark kansla av att man sjalv maste ha upplevt det sjalv for att forsta. Enjoy, ar allt vi kan saga. Det har vi gjort...
 
Harjiga hostel-byket
08.00 sharp skranade alarmet, men bada valde att halla de tunga ogonlocken stangda ett par sekunder till, fasande for den syn som vantade. Overallt pa gardinstanger, tv-apparater, dorrar, petflaskaor-sakerhetsnalar och galgar hangde klader.. Dyblota klader! Det visade sig att det hurtiga sondagsbyket inte var en sadan smart ide, utan det hade resulterat i ett enda harj da dyblota klader nu skulle packas ner. Platspasar is the shit! Eller? Det aterstar att se...
 
Ta inte ut vinsten i forskott!
Med blot tvatt i vaskor och minibananer i magen var det dags att starta farden mot Guangzhou. Allt gick fint, humoret var pa topp och ryggorna kandes inte sa tunga. Vi hade tankt ut en masterplan gallande var resvag forstar ni. En som gick i kras ganska fort. Efter ett dussin metro-linje-byten, oandligt mycket spring i trappor och ett flertal missforstand satt vi till slut pa taget ur Hongkong, Kowloon. Har konstaterade vi (till mycket skratt) att saker och ting sallan gar som vi tankt oss. Det tenderar att uppsta oforutsadda fnurror pa traden. Dagens laxa: Ta aldrig ut segern i forskott!
 
Taxi(o)tur
Framme i Guangzhou och det kandes skont. En liten detalj kvarstod dock, att byta station (fran G.East Station - G. Main Station) for att kunna aka vidare till Nanning pa kvallen. Vi beslutade oss for att ta ett snickelisnack med personalen i informationsdisken, som vi snubblade over (snack och snack, vi pratade engelska och de pratade kinesiska). Till slut hade vi lyckats inforskaffa oss en varsin biljett till Nanning med tillhorande transport till Main Station. Vi kande oss nojda och pungade upp 335 CNY. Efter eskort till bade ATM och "taxin" (svart, sprillans ny mercedes med vita skinnsaten) kordes vi ivag i en katastrofal rusningstarafik. Da borjade problemen, problem som kallas spraksvarigheter. Var tidigare sa tysta chauffor borjade helt plotsligt hetsa, pa for oss ett oforstaeligt sprak, men vi tyckte oss uppfatta nagot med ordet taxi. Vi blev upprorda eftersom vi blivit lovade och aven betalt for denna transport till Main Station. Till rage pa allt upptackte vi precis att det stod 190 CNY, pa de sma biljetterna. Vi hade blivit lurade. Irriterade tankte vi hoppa ur taxin och grabba tag i nagon som kunde agera tolk, men chaufforen tankte i andra banor och laste dorrarna och vi korde ivag. Yes da var man inlasta i en taxi i Kinas 4:e storsta stad tillsammans med en rokande kines, vars enda engelska vokabular var "Hello, hello", "Bye" och "taxi". Scchoont! Till slut hamnade vi pa en kaotisk plats som vi tillsades vara just Main Station. Vi klev av, "bye, bye", och vi forsvann in i vimlet.
 
Universellt sprak?
I det kaotiska vimmlet utanfor G. Main Station kan man saga att vi var smatt desperata. Bland dessa sjuka mangder av folk kunde vi inte finna en enda levande sjal som beharskade spraket engelska. Inte butikspersonal, inte personalen i info-diskarna, inte poliserna, inte taxichaufforerna och inte de allmanna massorna.
Vart tog det universella spraket vagen?! Som om detta inte var enough, sa blev vi dessutom utstirrade som om vi vore apor pa zoo. Forstaeligt kanske, eftersom vi var de enda vasterlanningarna sa langt ogat kunde na, tva vita tjejer i shorts och linne. Asiaterna har tydligen en liten funky syn pa resande flickor, kladseln hjalpte val inte heller direkt. Helt sjukt for ovrigt att vi stoter pa sa lite andra turister. Det ar ballt och ger mer upplevelser men forbryllande.Till slut kom en liten sot asiattjej, vid namn Feni, till var undsattning och talade pa nast intill helt lattforstaelig engelska. Tack!
 
  
En bild sager mer an 1000 ord..                             Feni

Pictionary!!
Feni tog med oss pa en buss till de mer centralare delarna av Guangzhou och ledde oss till en restaurang. Vi sade till henne att hon var en angel, da sade hon sa har: "When I was out travelling people were so helpful and kind to me, so now I want to do the same things for guests in my town". Det mottot tanker vi folja val tillbaka pa svensk mark. For ovrigt hade Feni precis varit ute och rest och tankte nu studera till konstlarare. Efter att ha bestallt in lite mat till oss, lamnade hon restaurangen och kvar var vi, omringade av ett halvt dussin stirrande servitriser. Detta stirrande ar en aning svartolkat. Vi kan inte tyda om de ar fascinerade, skeptiska, roade eller misstyckande, eller kanske en blandning av alltihop. Maten anlande till bords : Biffgryta med vitlok och mangder chili, serverat med ris saklart. Mild, 1 chilifrukt, var den bestalld, men det var hot, hot, hot! Fast gott, gott, gott! Det var svart att njuta nar det kandes som att kaften skulle brinna upp. Da tog vi ett beslut, beslutet var cola. Vi resonerade som sa att ett internationellt marke som Coca Cola borde till och med kinesiska servitriser kanna till. Men icke sa nicke! Sa Angelica tog saken i egna hander och rusade upp fran bordet och sprang fram till dryckeskylen med en svans servitriser efter sig, och gestikulerade vilt. Vi fick var cola, med den sa valkanda loggan pa! Efter var at-show, som foljdes av hela restaurangen, personal och ovriga gaster (pinnar + te + mangder av skalar.. Hur gor man?), sa kande vi att det trock pa. Men var fanns toan? Efter langa och desperata forsok att forklara vad vi sokte, kunde man ater beskada Angelica in action. Pictionary, mycket kreativt och en bra plan som fungerde. Lattad trippade hon ner for trappen som den scorande servitrisen pekat at, och fann till sin forvaning inte mindre an fem "toilet"-skyltar. En stund senare, da L hade plagats genom att vara den enda apan pa zoo, atervande A och borjade dela med sig av sitt annorlunda toalettbesok. Ett besok som innefattade bl.a. superslippery floors och hal i golvet, ingen bra kombo helt enkelt. 
 
  
 

Sex frukter- fler an tva plommon
Snart vantade en 13 timmar lang tagresa och vi tankte att vi skulle bevisa bade for oss sjalva och for er att vi har lite framforhallning, kopa matsack! Frukt och vatten blev det (kunde ni inte tro va), 2 bananer, 3 plommon och 1 apple. Fint!
Efter en lang och stressigt overbefolkad ko till stationsentren var vi antligen framme vid grindarna da A borjade kanna att fruktpasen i hennes hand blev lattare och lattare. Det kan ju vara en trevlig kansla kan man tycka, om det inte beror pa att man far mindre och mindre frukt kvar i pasen. Sekunden senare borjade kineser fran alla hall plocka den fallna frukten och stracka fram till den vasterlandska flickan. Radda vad som raddas kan! Med sorg fortsatte vi in i centralen med en betydligt lattare pase, med endast 2 plommon i. Val inne kunde vi se att det tidigare icke-existerande engagemanget plotsligt blomstrade och en hel trupp med poliser eskorterade oss till Nanning tagets vantsal. Dar insop vi den kinesiska kulturen for real och slog oss pladask ner pa golvet som alla andra. Dar kunde nog G. Station dragit in en hel del pengar om de anvant oss som en kostande turistattraktion, med tanke pa alla som stirrade pa oss.
 
Kul i kupen
Vi insag ganska snabbt att Lindas forvantningar gallande taget inte riktigt skulle uppfyllas. Kanske inte alltfor otippat da den lilla damen fantiserat om bade mat och dusch. Just nu ligger vi i en kupe som ar ungefar 1 Linda x 2 m x 3m. Har ligger vi pa pa varsin utav de sex hardsleepers med var blota tvatt dinglandes omkrig oss och tva snarkande asiater under oss, ar inte livet underbart?medan taget langsamt smyger fram genom sodra Kina. 
 
  

Nu ska vi som smidiga sma katter klattra ner ur var sovkoj och tassa ivag till toaletten, eller kankse skulle vi saga halet i govet, vilken verkar vara var framtida toalett de narmaste manaderna. 



Over & out

Flygplan + pappersarbete + barande = ankomst till Hong Kong

Nu sitter vi i den charmerande datsalen (ser ut som i skolan bara att det ar galler for fonstren) pa vart Hong Kong Hostel, det basta boendet vi upplevt hitills under var veckolanga resa. Det ar nice lage och fint rum, dock sa far vi fortfarande duscha over toaletten. Imorgon ska vi slanga upp de tunga ryggsackarna pa vara utvilade ryggar och bege oss vidare pa vart aventyr. Kina next!

Dag 1 - torsdag 5/11
Var forsta dag i Hong Kong borjade lite rorigt, minst sagt. Vi yrade runt pa flygplatsen och fick ingen klarhet i saker o ting. Mycket hade det att gora med att vi blev dissade av var couchsurfingsnubbe Tosh som vi skulle bo hos, sa saker blev inte riktigt som vi tankt oss, och humoret dippade lite innan vi fick ihop en reservplan. Efter nagra timmar pa flygplatsen bestamde vi oss for att sluta bekymra oss for natten och aka och titta pa den gigantsika Tian Tan Buddhan. Denna magiska skapelse gar att finna tillsammans med Po Lin Monastery i en liten mysig by, Ngong Ping, pa Lantau island vaster om Hong Kong Island. Det ar aven pa denna o som Hong Kongs nya internationella och superfrascha flygplats, Chek Lap Kok, ligger. Sa vi tankte passa pa nar vi anda var pa ratt o, eftersom det bara skulle vara att ta en o-buss. Dock blev det inte sa okomplicerat anda, men men. Linda dackade pa bussfarden, vilket bidrog till att Angelica holl pa att trilla av satet. Vi har aldrig sagt att vi ar smidiga. Efter en halvtimmes fard bland kullar, strander och kurvor var vi framme i Ngong Ping. Dar strosade vi omkring lite i denna oerhort mysiga by och tog till oss av lugnet. Vi blev kanske lite val lugna, och holl pa att missa att besoka sjalvaste Buddha eftersom grindarna borjade stangas frammat halv sex-tiden. Detta kunde vi inte acceptera, det var ju Buddha som lockat oss dit. Losning pa problemet: smita in bakvagen och springa upp for de hundratals trappstegen. Val uppe hos Buddha informerade en babybla vakt om att det var stangt nu. Men vi hann fota Buddha, sa vi var mer an nojda. 

 
Yra pa HK:s flashiga flygplats ar trevligt det.
  
   Tian Tan Buddha       Siddhartas Bodhi trad     sota Ngong Pong
  
          Tempel                   Kulturella va?       Det kallas motion.


Fran denna sota kinaby fanns det linbana tillbaka ner till staden. Mysigt! Efter att ha haffat en buss tillbaka till flygplatsen kunde vi andas ut, eftersom vi nu med sakerhet skulle hinna tillbaka till vara vaskor som vi lamnat i ett luggage locker. Vi ville garna hinna se den spektakulara ljusshowen, som kors varje kvall klockan atta pa Hong Kong Islands skyskrapor. Platsen med bast utsikt for detta evenemang ar Kowloons hamn,k sa dit skulle vi saklart. Det innebar att vi ganska snabbt var tvungna att ta oss fran Lantau Island, dar vi spenderat hela dagen, till Kowloon (fastlandsdelen av Hong Kong). Det gick riktigt smidigt med MTR:en - Hong Kongs metro, aven fast det ar oss det handlar om. Val framme trangde in oss i folkmassorna och hittade forvantansfulla en postion dar vi kunde sta med vara sma ryggsackar. Platsen forsamrades dock nagot nar bade kineser och turister fatt den aran att tranga sig lite.

 

Att titta pa Hong Kongs extrema och sakert oerhort pakostade ljusshow tyckte vi kandes lite som att vi var barn som med glittrande ogon stog och tittade pa en uppbyggd leksaksstad. Ni vet, en sadan dar med en uppbyggd liten tagbana som gor det annu mer spannande. Det var en absurd kansla. Men vi kan inte saga annat an att det var oerhort maffigt och haftigt, aven om man undrar lite varfor nagon ens far for sig att synkronesera ett 40-tal byggnader till ljus och ljud. Jo forstar ni, sot kinesisk leksaksmusik skranade ut ur hogtalarna, till vilken ljuset blinkade i takt. Fosta hur mycket el det gar at! Och sa visas den varje kvall dessutom. Men det ar en riktig sevardhet! 

Efter denna oforgomliga show begav vi oss, i ett ganska taskigt skick, pa hosteljakt. Sooooooova! Staendes vid ett gatuhorn, slitna o forvirrade med kartan at alla hall, sag vi nog ut att vara i behov av en hjalpande hand. Det tyckte i alla fall tva inhemska och snalla Hong Kong-tjejer som passerade forbi oss dar vi, knappt upprata, stod pa gathornet till Nathan road - Kowloons main street. De var otroligt envisa och ihardiga och ville absolut inte lamna oss forans vi hade ett anstandigt hostel for natten. Sa dar stog vi alla fyra, Hong Kong-tjejerna i fullt sja med att ringa runt till hostels, och vi tva som mest bara stog. Det enda vi ville egentligen var att bara ha nagot sangliknande att kollapsa i, oavsett var den fanns. Innan vi fick forstarkning hade vi faktiskt en plan, Tom's guesthouse i Chunking Mansions, som var Bibel - Rough Guiden tipsade om. Det var ju bara det att vi inte hittade. Men nar Hong Kong-tjejerna fick hora om var plan blev de till var forfaran annu mer angagerade. Chunking Mansions ar tydligen inte ett sa varst lampligt stalle for tjejer att bo pa. Men vara hjarnceller gick pa lagvarv och benen borjade vika sig, sa vi avbode tjejernas finare (och dyrare) forslag och fick istallet eskort till detta okanda Chunking Mansions. Det kandes ju lite dumt efter deras anstrangningar, men hey, vi har ju en budget och i den ingick inte ensa berakningen att vi skulle betala ett ore for boende har i Hong Kong.

 

Chunking Mansions var en kollosal fyrkant, med ingang fran Nathan Road, fylld av sliskiga indier, hetsiga pakistanier, harjiga araber, lomska och pastridiga forsaljare, mangder hostels, langsamma hissar och ett svall av otrevliga dofter och aromer. Nar vi till slut lyckats ta oss igenom dessa massor lamnade Hong Kong-tjejerna oss till vart ode och en extremt langsam och klaustrofobisk hissfard upp till 16:e vaningen.  De sag nagot forbryllade ut, och lamnade telefonnummer i fall att vi skulle behova nagon ytterligare hjalp. Snallt. Tom's visade sig vara over forvantan. Det var agt av en sot paronformad tant och rummet var riktigt acceptabelt. Det kandes lite som ett rum pa ett barhus med sina vitkaklade vaggar och tva tomma metallbritsar (vantandes pa ankommande lik, vilket vi i princip var). Men det var rent, det fanns gratis vatten (som smakade badhusbassang) och vi hade egen dusch\wc (har duschar man over toalettstolen minsann). Men det var helt okej for tva trotta backpackers som bara ville sova. Helt okej for att vara detta omrade (tydligen) och helt okej pris for att vara Hong Kong. 250HKD. (1HKD~1KR)

   
Chunking Mansions       Hissko                      Tom's             1000  nudel-val

Dag 2 - fredag 6/11
Halften av sallskapet var totalt dackad morgonen darpa, medana andra halften var hurtigt uppe och morgonduschade. Gissa vem som var vem. Vi kom till slut ivag, framat 12. Planen var att hitta Tsim Sha Tsi, vilket vi hade hort skulle vara ett turistmecka fyllt med billiga marknader. Vi trodde att det skulle bli en latt match, eftersom omradet sag sa stort ut pa bibel-kartan, men icke! Vi gick och vi gick, men det enda vi fann oss vara i var en ganska vanlig park. Utan marknader.  Hungern infann sig och talamodet borjade tryta, sa pa ren instinkt gick vi for att finna foda. Pa 26E Jordan Road fick vi oss en varsin stor skal med nudlar och vatten, ackompanjerat av halva paprikor med fastklistrad fisk, for smarta 18HKD. Detalj: Detta skulle fortaras med pinnar som enda hjalpmedel. Vi kan saga som sa, att vi som enda vasterlanningar pa restaurangen, blev ganska sa uttittade av lokalbefolkningen da soppa skvatte at alla hall och nudlar hangde fran kinderna. Det ar en konst det dar att ata, och vi skulle tro att det var dagens roliga timme for Hongkongarna.

Innan vi fick denna utsokta ratt till bords hann vi med att fa in lite andra grejer. Bland annat en skal med simmande nudlar och sma gula runda bollar. Detta maste vara fel tankte vi, som hade bestallt "thin ricenoodles (not in soup) with fried green peppers and mixed fish". Det var ungefar har nagonstans vi borjade inse hur svart det ar att ta sig fram med engelska pa vissa stallen i varlden, aven i en stad som Hong Kong - en hogteknologiskt, valutvecklad stad som varit brittisk koloni fram till 1997 (tror vi). Nar vi forsokte forklara vart arende svarade personalen pa denna lilla nudelbar surt pa kinesiska och provade med att slanga fram en ny skal nudelsorja framfor oss. Det ar en tolkningsfraga om vi fick den maten vi bestallt till slut eller inte.

Matta i magen gick vi i alla fall vidare och lyckades finna Ladies Market pa Ladies Market Road, en laaang gata kantad av diverse marknadsstand dar allt mojligt kunde kopas av hetsiga forsaljare. Vi inhandlade en varsin ipod-strumpa (matchande forstas) till vara sma babies - men glomde att pruta! Ack ack. Sa 15HKD blev det. Efter langa diskussioner i standet intill kom Angelica till slut ut med ett par sandaler, vilket hon ganska mycket behovde. Tosen hade traskat runt i flip-flops i flera dagar. Har hade det i alla fall inte glomts bort att pruta, utan 140HKD hade snabbt reducerats till 70HKD. Guldstjarna i kanten.

  
  Kopa middag?          Shoeshoppin'     Lady pa Lady Market

Sedan fick vi en dum ide. Eller flera var det faktiskt. Vi fick for oss att vi skulle aka och spana in Wong Tai Sin Temple - Hong Kongs storsta och mest livliga och fargglada tempel. Saken var den att vi glomde bort ta med var kassa tiduppfattning i berakningarna och lyckades komma dit efter stangning. Detta avlostes med ett oandligt och onodigt letande efter ovarda Flower market & Bird Market som var kara Rough Guide rekomenderade att man skulle unna ett besok. Lurade av bibeln. Inte for forsta gangen - sakert inte for sista. Manga onodiga steg for trotta fotter  blev det dar, och vi var i behov av en energiboost.


     Bird Market...?

Den fick vanta ett tag till eftersom att vi var tvungna att ta oss tillbaka till Tom's, dar den lilla sota tanten och vara inte sa sma och inte sa sota vaskor vantade. Vi kom bara tre och en halv timme efter utsatt tid.. Bra dar. Nu var det bara att lassa pa sig, bita sig i lappen, utharda den langsamma hissfarden, kryssa genom hetsen i Chunking Mansions och ute pa smockfulla Nathan Road och med bestamda steg satta kurs mot Star Ferry Pier, dar en Star Ferry skulle ta oss (nagot sena) over till Hong Kong Island.


Utsikt fran Star ferry

Efter en kort och lite mysig battur (billig var den ocksa 1,70HKD)  over vattnet till HKI visste vi inte riktigt var vi skulle ta vagen. Cs-Tosh hade dissat oss for andra dagen i rad. Kul! Sa vi packade ater upp bibeln, aka Rough Guiden, och pekade ut ett hostel och skuttade langtande till sang pa MTR:en mot Sheung Wan (vastra HKI) dar detta place skulle ligga belaget. Men nar vi klev av den flashiga och smidiga MTR:en stotte vi pa ett problem: bussen till hostlet hade slutat ga. Efter 1000 fragor till en vartig polis kom vi fram till att det enda ratta var att plocka upp myntborsen och lyfta upp en oerhort skabbig telefonlur. 15 minuter, 6HKD och stora lass frustration senare, kastade froken Angelica luren i orat pa den forskrackligt troga och oforstaende hostelforestandaren. Ha ett hostel stangt mellan 12 pm och 7 am, sa ingen varken kan komma ute eller in, vad ar det bra for? Bibeln akte ater fram och efter ett par snabba samtal i jakt pa HKI:s billigaste hostel var vi sa illa tvugna att ta MTR:en till andra sidan on. Nu var vi fruktansvart trotta, axlar varkte och fotter ommade.

   
   
Vi hamnade pa Hong Kong Hostel i Causeway Bay, som vi faktiskt gillade. Rummet var sott (for att vara hostel), laget var schysst, toan var frasch (dock fortfarande dusch over toasitsen), datorerna var free of charge och priset var helt ok for att vara HKI, 150KKD. Pa vagen fran MTR:en fan vi en dosot fruktbar som lagade underbara smoothies pa endast frukt! Vi plockade upp en varsin ananas och guava. Delicious!



Dag 3 - lordag 7/11
Upp i ottan! Eller aah, 08:30. Charmade av garkvallens sota fruktbar, bestamde vi oss for att skutta dit pa morgonen for en god, latt och nyttig frukost. Tank er BARA frukt mixad till en god sugrors-sorja. No sugar added, vilket det int everkar vara sa mycket for har. Tummen upp! Dock sa forsvann lite av charmen nar tidigare namnda spraksvarigheter ater uppstod. Efter 10 minuters upprorda roster och vilt gestrikulerande stod vi till slut dar lyckliga med en smoothie i varje hand, avocado + starfruit/pear och strawberry + avocado. 12HKD styck, men det var det vart.

 
        Frukt <3        Det var visst karneval

Vi borjade vandra mot ett BUS stop som tycktes se lampligt ut. Buss 73 mot.. Ocean Park! Det var dags for barnen inom oss att komma ut en svang. Som att de inte gor det tillrackligt ofta.. For 250HKD fick vi lov att spatsera in i denna tjusigt planerade park fylld av pandor(!), pudelfiskar, akattraktioner och divarse sjodjur. Lita mysigt sadar. Sjukt kul berochdalbana med dubbelloop, DRAGON (den andra var stangd till vart fortret:(), men var parkfavorit blev anda Range River. Range River ar en ballare variant av Lisebergs Flum ride , i vilken A blev festligt dyngsur.
 
  
          Yehaa.                     Glad.                  Pudelfisk.
  
       Lycka.                  Mera lycka.                   Panda!
  
          Givakt.                     Slanggunga.               Blooot.
  
    Range River.         Grejt fritt fall.              Linbana. 

Ocean Park gick (till var gladje) fort att ta sig igenom och vi tankte da att vi skulle passa pa att avverka ett av vara andra onskemal har i Hong Kong. Detta fick oss att kanna att vi skulle kunna lamna Hong Kong 1 dag tidigare (HETS!). Detta onskemal vi pratar om var att vi ville ta oss till Lamma Island, vilket ar en o sydvast om Hong Kong Island som har mindre an 10000 invanare, inga bilar och som till storre delen bestar av fiskarman och fiskerestauranger. En kontrast till Hong Kong med andra ord. Vi hoppade pa en buss till Aberdeen, som ar den storsta staden i Hong Kong (lite flumt), och vi hann precis ta oss ombord pa den lilla farjan till Lamma Island innan den lade ut fran hamnen. Aberdeen var en stad av sinnessjuka kontraster: skyskrapor, skabbiga hoghus, nya gallerior, och sma sampans (batar som lokalbefolkningen bor pa) i en enda rora.  

 
Aberdeen

Efter en harlig, solig battur (som uppskattades mer av vissa.. L somnade pa reglingen) klev vi av i Sok Kwu Wan. Byn var mycket liten och det enda som fanns dar var en rad fisk- och skaldjursresturanger och ett fatal bostads"hus". En bit ut i vattnet lag Lammas Fisherfolks' Village, en fiskfarm byggd av hus och flottar flytande pa tunnor. Efter en promenad langs restaurang-langan fastnade vi till slut for en av dem, "The Lamma Mandarin Seafood Restaurant", med en charmerande, high-5:ande kypare och en inbjudande 5-rattersmeny for tva. En romantisk middag vantade. Denna avnjots med resans forsta (faktiskt) vin och resten av restaurangens skeptiska blickar till var at-teknik. Detta kalas kostade oss 200 HKD och det var det vart!

 
    Sok Kwu Wan               Valj och vraka
 
       Skaldjuuuur         Friterad miniblackfisk?

Matta och superbelatna efter resans forsta riktigt goda maltid, tog vi en promenad i vantan pa farjan tillbaka. Vi fann en strand och kunde inte motsta frestelsen att strosa omkring bland snackor, stenar, och slipat glas. BARFOTA forstas, som akta skapare av denna barfotablogg. Plotsligt gjorde A en ovantad och rolig (tyckte L) upptackt: de nya nedprutade 80HKDs sandalerna rostade och hade lamnat rostmarken i tjusiga monster pa flickans fotter. I all denna uppstandelse glomde vi bort tiden (forstasssss) och missade farjan. Men hey! Vem kan klandra oss, det var ju var forsta strand.

  

Morkret foll snabbt under batturen tillbaka och gjorde den till en riktigt mysig och vacker tur. Val tillbaka pa Hong Kong Hostel forsokte vi ladda for utgang denna fantastiska losdagskvall. Det gick sadar. Trotta, ofrascha och nagot osakra pa var 'the place to be' var tog vi en varsin langdusch och satte oss ner for en lang stunds prat och ciderdrickande. Klockan rullade pa framat 1 och vi borjade val kanna att dags att rora pa sig. Kanske ja. Latmaskmetoden tog oss med billig taxi (30HKD) till Lang Kwai Fong - ett natvark av gator fyllt av sma jordnara barer. Sott och livligt! Favoritstallet blev ganska snabbt FONG, mest pa grund av atmosfaren och musiken - inte folket. Lite dansande och tva mojitos senare hade vi boundat lite med tva australiensiska vroder och en engelsman. Inte riktigt var typ av folk.. men av ren artighet foljde vi med till Joe Bananas dar kvallen avslutades. Tack och lov.

 


Dag 4 - sondag 8/11

FARS DAG - EN EXTRA HALSNING TILL VARA ALSKVARDA OCH UNDERBARA PAPS'!

Var sista dag i Honk Kong hade vi ju tankt ga upp tidigt dara. Gick inte sa bra. Framat 11 vaknade vi till av en skrikande receptionist. Alltid lika trevligt. Tiden var nu inne for vart forsta byk! En stund senare var vi dyngblota, men tvatten hade i alla fall (med komiska metoder) tvattats i det lilla lilla handfatet och en papperskorg(?). Man tager vad man haver. Allt gar! Forutom det som inte gar det vill saga.. Maste beromma var uppfinningsrikedom gallande upphangningen, sa allt fran sakerhetsnalar, petflaskor, harsnoddar och tv-apparater anvandes.

 
    Trosor.                  Minibananer.

Efter detta harda arbete var vi hungriga och funderade pa att dra en Dim Sum -  en Kantonesisk traditionsenlig sen frukost bestaende av konstiga smaratter och kopiosa mangder te. Det vat dyrt och motbjudande, sa det fick bli yoghurt och frukt (kunde ni inte tro va?) fran den flashiga supermarketen mittemot vart hostel. Efter frukost hoppade vi pa en tram (en dubbeldackad sparvagn) mot The Peak Tram, som skulle ta oss upp pa den 552 meter hoga kullen som brukar omnamnas Victoria's Peak, eller bara The Peak. The Peak Tram hade sota roda vagnar och klattrade i brant lutning upp for kullen. Mindre sott var de groteska mangderna folk. 

  
       Tram                 Tramp                  Tram

Uppe pa The Peak (dar de byggt en stor galleria ocharmigt nog) visade det sig att vi i var snalhet kopt fel pass. Vi hade bara betalat for transporten upp och ner och inte for att fa se utsikten. Det ar ju sa att man kan bli galen!!! Sura trostat vi en varsin Spicey whopper Meny pa Burger King, 43HKD. Riktigt gott! Vi kom over var stolthet och kopte till slut biljett till Sky Terrace sa vi skulle fa se den forhardade utsikten. Vad var det annars bra att aka dit upp for? Ganska najs utsikt faktiskt.

  

Val nere fran sevarda (oekonomiska) The Peak spatserade vi runt lite i staden (vilket vi inte hunnit med tidigare) i jakt pa Batman-tornet. Ni vet, tornet som Batman klattrar pa i Batman Begins - go film och skitsnyggt hus. Till Lindas gladje fann vi det, och det heter tydligen IFC (Intenational Financial Center). Da vet vi det. Och ni med. Nu. Vi orkade inte ga hem sa vi tog MTR:en. Shit! Tvatten hade inte torkat det minsta, utan var fortfarande drypande och droppande! Surt stangde vi ogenen for att slippa se helvetet och somnade.

 
                                   Batman-tornet!